26:e söndagen under året B
4 Mos 11:25-29
Ps 19
Jak 5:1-6
Mark 9:38-43, 45, 47-48
”Skandal!” – Detta ord hör vi ofta i politiken, men också väldigt ofta i kyrkan. I den svenska ordboken hittar vi betydelsen: ”allmän (moralisk) upprördhet över någon anstötlig eller uppseendeväckande händelse”.
När en skandal inträffar riktas många människors samlade ilska mot den person som orsakat skandalen. Det uppstår en dynamik som involverar allt fler människor. Ibland är skandaler medvetet provocerade. Ibland kan skandaler leda till att saker och ting förändras till det bättre. Men i de flesta fall glöms all upphetsning bort i samma ögonblick som nästa skandal dyker upp.
I den första läsningen fick vi höra om en skandal. När israeliterna vandrade genom öknen var Moses deras enda profet och ledare. Allt var centrerat kring honom. Och så plötsligt börjar två män tala profetiskt i Moses frånvaro. Vilket övermod! Vilken skandal!Men Moses förblir lugn. För det är inte Moses som är viktig. Profeten är bara ett verktyg för Gud. Om det verkligen är Guds Ande som ger orden, då spelar det ingen roll om det är Mose eller någon annan som talar.
Vi hörde en liknande scen i evangeliet. Jesu lärjungar blir skandaliserade av det faktum att någon som inte tillhör dem driver ut demoner i Jesu namn. Men Jesus förblir lugn. Det faktum att den främmande undergöraren inte tillhör gruppen av Jesu lärjungar är inte så viktigt. Kraften i Jesu namn verkar också utanför den begränsade gruppen av lärjungar. Det finns ingen anledning att bli upprörd när en främling gör något gott i Jesu namn. Det här är förresten en tanke som bör finnas med i varje dialog med kristna från andra samfund: Vi är förenade i att göra gott i Jesu namn.
Så är det så här Jesus reagerar på skandaler? Förbli lugn och upptäcka det goda i saken?
Den andra hälften av evangelietexten vi hörde låter annorlunda. Här håller sig Jesus inte lugn, utan han väljer extremt hårda ord. Ord som kan skandalisera oss än idag.
I det grekiska originalet förekommer samma verb här i fyra verser i följd: σκανδαλίζω, vilket bokstavligen betyder: att producera ett σκάνδαλον för någon. Ordet σκάνδαλον har två betydelser på grekiska. Den direkta betydelsen är: en snara eller ett hinder som får en att falla. Den metaforiska betydelsen är: en person eller sak genom vilken någon faller i fel eller synd.
Jesus talar mycket negativt om dem som leder andra bort från sanningen och från Gud, som förstör tron, kärleken och hoppet hos andra eller som förleder andra till det onda. Vi ska inte hålla oss lugna här, det finns inget gott med detta. Detta är den verkliga, berättigade skandalen.
”Den som förleder en av dessa små som tror, för honom vore det bättre att ha kastats till havets botten med en kvarnsten om halsen”, säger Jesus. Detta ska naturligtvis inte uppfattas som en uppmaning till våld. Jesus är alltid angelägen om att visa en väg till frälsning. Den som leder andra bort från tron och in i ondskan är själv i den största andliga fara. För att ha någon chans till frälsning bör denne genast sluta med det han gör och hålla sig strikt borta från dem som han skadar. Det är detta som kvarnstenen och havets botten står för.
Det är inte bara människor som kan bli till en σκάνδαλον, det vill säga en fälla för andra. Fällor lurar också, och särskilt, i våra egna liv. Jesus nämner symboliskt tre kroppsdelar som kan bli σκάνδαλα: Handen, foten och ögat. Om de förleder oss till ondska är det bättre att skilja oss från dem. Naturligtvis handlar det inte om amputationer. Även här vill Jesus visa oss en väg till frälsning.
Handen syftar på vårt aktiva agerande, våra vanor och rutiner i vardagen.
Vi kan röra oss med fötterna, gå mot något eller springa ifrån något. Det handlar om vår vilja och våra benägenheter: Vad strävar jag efter, vad undviker jag?
Och ögat står för allt som vi tycker om att titta på, som vi njuter av.
Om det finns något i allt detta som leder oss bort från Gud, som försvagar vår tro, vår kärlek och vårt hopp och som får oss att göra ont, då är det viktigt att kämpa emot det med kraft och konsekvens. Även om det är svårt. Även om denna kamp innebär att ge upp trevliga och omtyckta saker. Det är mycket som står på spel. Det handlar om vår frälsning, om evigt liv i Guds rike. Gud vill ge oss denna frälsning, det är därför Jesus kom. Men den som vänder sig bort från Gud, som anser att andra saker är viktigare än den eviga frälsningen, kan inte räddas av Jesus från det självvalda Guds-frånvaro som Jesus presenterar för oss i den skrämmande bilden av helvetets aldrig slocknande eld.
Jesus vill vår frälsning. Det är just därför han måste varna oss för alla de faror som hotar oss. Och hans varning är inte bara retorik, den är inte överdriven. Vi ska inte bli skandaliserade av Jesu hårda ord och hans tal om helvetet. Helvetet står för absolut frånvaro av Gud. Och detta är något så fruktansvärt att det inte kan beskrivas tillräckligt drastiskt.
Än en gång: Jesus vill rädda oss. Han vill att vi ska förbli förenade med honom i evighet i hans Faders rike. Låt oss tillåta honom att rädda oss. Och låt oss lägga åt sidan allt som hindrar oss från att komma till honom.
Amen.
