Kristus Konungens Dag
Kol 1:12-20
Luk 23:35-43
I historien har det hänt flera gånger att kungar har avrättats. Karl I av England till exempel, och Ludvig XVI av Frankrike. När en kung avrättas är det vanligtvis den sista akten i en maktkamp. En ny kung har tagit makten eller en revolution har avskaffat monarkin, som var fallet med Karl I och Ludvig XVI. De nya makthavarna befäster sin makt genom att ta bort ledaren för den gamla regimens anhängare. Den gamla kungens blotta fysiska existens uppfattas som ett hot mot den nya ordningen. Kungen måste bort. Med avrättningen är den sista rest av den kungliga makten ett minne blott.
Jesus avrättades som ”judarnas konung”. Romarna ville undanröja alla hot mot sin makt genom att fysiskt utplåna honom. Även folkets ledare ville ha avrättningen, för en person som påstod sig vara ”Guds utvalda Messias” hotade deras makt på det religiösa området. Jesu korsfästelse handlade alltså också om en maktkamp, åtminstone ur hans fienders synvinkel. Var Jesus alltså bara en av de många kungar vars anspråk på makten till slut blev deras undergång?
Jesus själv hade faktiskt aldrig gjort anspråk på att vara kung i politisk mening. Pilatus visste det. Men han var nervös efter att det redan hade förekommit flera uppror i Juda. Och den judiska eliten pressade honom. För att vara helt säker beordrade han Jesu avrättning. För att ingen i framtiden skulle komma på tanken att sträva efter kunglig makt måste ett exempel statueras. Jesu kungadöme skulle upphöra innan det ens hade börjat.
Anspråket på att vara den religiösa kungliga Messias avvisade Jesus däremot inte. Han försökte dock genom många tecken få alla att förstå att den messianska makten består i att tjäna, och förlåta, och i att skapa rättvisa, kärlek och fred. Ändå blev Jesus ett hot mot folkets ledare. De insåg inte att de själva kunde regera endast med honom och genom honom. Även de ville göra slut på Jesu kungadöme innan det ens hade börjat på allvar.
Det som skiljer Jesus från de många fallna kungarna i historien är dock inte bara att Jesu herravälde ännu inte hade börjat när han avrättades. Den verkliga och väsentliga skillnaden ligger i att Jesu herravälde just genom hans död på korset kommer till fullt uttryck. Jesus själv betonade alltid att Messias måste lida och dödas, och att det är just genom detta som han kommer att inta sitt herravälde.
”Regnavit a ligno Deus” – ”Från träet härskar Gud”, så lyder det i en gammal hymn från 500-talet. Hur detta kungadöme från korsets trä ser ut har vi hört i dagens evangelium: Med orden ”Sannerligen, redan i dag skall du vara med mig i paradiset” förlåter Jesus den botfärdige rövaren hans synder och skänker honom evigt liv. Ingen av de jordiska kungarna har makten att rädda en själ och leda den till evig frälsning.
Hymnen från Kolosserbrevet nämner som första kännetecken för Kristi kungadöme: ”Genom honom har vi friköpts och fått förlåtelse för våra synder.” Kristi kungadöme bringar hela skapelsen fred och försoning. ”Gud beslöt att låta all fullhet bo i honom och att genom hans blod på korset stifta fred och försona allt med sig genom honom och till honom, allt på jorden och allt i himlen.”
Ingen av de jordiska makthavarna kan mäta sig med kraften hos denna kung, som i dödsögonblicket på korset upprättar sitt rike av rättvisa, kärlek och fred. Alla måste till slut böja sig för honom, för de är och har alltid varit hans egendom. ”Troner och herravälden, härskare och makter; allt är skapat genom honom och till honom.” Denna kung ”finns före allting, och allting hålls samman i honom”. Ingen faller utanför hans herravälde. Ingen undkommer hans fredliga men oövervinnliga makt.
Hån och spott kan inte rubba honom. Han gör gott mot dem som hatar honom och ber för dem som förföljer honom. Så segrar han på korset över allt ont. Hans motståndare måste tystna. Soldaten som sticker lansspetsen i hans sida kan inte motstå de strömmar av nåd som flödar ut ur Jesu öppna hjärta.
De har dödat konungen, men genom sin död och uppståndelse har han besegrat deras hat och försonat världen med Gud. Kristus har på korset övertagit sitt kungadöme. Från träet härskar vår Gud.
