5 – C (Jes 6:1- 8)
Bro 2025-02-08
I den första läsningen ur profeten Jesaja kunde vi uppleva en praktfull himmelsk liturgi inför Guds tron. Där ropar seraferna i gränslös beundran: ”Helig, helig, helig är Herren Sebaot! Hela jorden är full av hans härlighet.” Med djup vördnad sjunger änglakören detta underbara ord till Gud: ”du är helig.”
Detta fantastiska beröm av Gud möter vi om och om igen också i vår mänskliga gudstjänsts liturgi. Serafernas lovsång sjungs – med få ändringar – av församlingen efter prefationen: ”Helig, helig, helig är Herren Gud Sebaot. Himlarna och jorden är fulla av din härlighet. Hosianna i höjden. Välsignad vare han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden.”
Vem hälsas då välkommen när han väntas att komma i Herrens namn, i Guds namn? Det är förstås Jesus Kristus som i mässans höjdpunkt, under förvandlingen i den eukaristiska bönen, kommer till oss under brödets och vinets gestalt. Och prästen tar upp lovsången, Sanctus, när han börjar den andra eukaristiska bönen och tilltalar Gud Fader med orden: ”Ja, Herre, du är i sanning helig och all helighets källa. Sänd därför din helige Ande att helga dessa gåvor, så att de för oss blir vår Herres Jesu Kristi kropp och blod.” När prästen använder den tredje eukaristiska bönen (den är vanlig i söndagsmässan) börjar orden så här: ”Ja, Herre, du är i sanning helig, och med rätta förkunnar hela skapelsen ditt lov, ty genom din Son, vår Herre Jesus Kristus, och med den helige Andes kraft ger du liv åt allt och helgar allt.” – Vilken fantastisk lovprisning av Guds helighet!
Om nu ett barn frågar: ”Vad betyder egentligen ’helig’?” då kunde vi vuxna säga: ”Vi vill säga hur fantastisk den osynlige Guden är. Gud är i sitt majestät oändligt stor och mäktig. Samtidigt är Gud otroligt härlig, vacker, fascinerande.”
I Bibeln läser vi ofta hur Gud och Guds budbärare, änglarna, uppfattas när människorna möter dem. Änglarna är inte små, gulliga varelser, som flaxar med sina vingar, utan de uppträder i makt och härlighet. Folk blir förskräckta och därför måste änglarna säga som hälsning: ”Var inte rädda!” – t.ex. till Mose, till profeterna, till Jungfru Maria i Nasaret, till herdarna i Betlehem osv. Så imponerande, ja skräckinjagande är den gudomliga verkligheten som lyser upp i änglarna.
I evangeliet idag är det Simon Petrus som upplever Guds heliga makt hos Jesus. Mot all förväntan och mot all yrkeserfarenhet ser han otroligt många fiskar i sina nät. Fiskaren Petrus är förskräckt och förstår att han inför Mästaren Jesus bara är en vanlig syndig människa. Då säger Herren till honom: ”Var inte rädd!” Och han kallar Petrus och hans medarbetare i båten till att följa honom på livsvägen.
Hur upplever vi Guds helighet? På många olika sätt. Det vore värt att djupare fundera på det. Vi kan dock koncentrera oss på vår situation nu i kyrkan. När vi kommer hit och ser evighetslampan, kan vi uppleva vår ringhet inför Guds helighet. Och därför knäböjer vi inför Gud. Vi förstår att vi är små inför Herrens majestät – såsom Simon Petrus i båten inför Jesus.
Seraferna sjöng i himlens härlighet: ”Hela jorden är full av hans härlighet.” Så bär allting spår av Guds majestät, allt som upplevs som vackert och värdefullt. Det kan vara mycket olika erfarenheter. Här i kyrkan är det heliga föremål och bilder, traditioner och böner, de heliga sakramenten, själva den universella Kyrkan, ja, det Heliga året 2025. Och framför allt återspeglar varje människans ansikte något av den gudomliga härligheten. Detta bör ha konsekvenser för oss, när vi umgås med varandra.
Såsom den helige Aposteln Paulus skriver till de kristna i staden Thessaloniki: ”Detta är Guds vilja: att ni skall bli heliga.” (1 Tess 4:3)
