Eugeniadagen 2024
En plats där man lär sig barmhärtighetens språk
Vem är S:ta Eugenia? En abbedissa som dog den 16 september 735 i sitt kloster Hohenbourg i Alsace. Hon hann inte ens fylla 40 år innan hon gick ur tiden. Men trots sitt korta liv har hon lämnat ett starkt eftermäle. Redan tidigt kände dottern till adliga föräldrar en kallelse till dygd, bön och fattigdom och inträdde 15-årig i klostret hennes moster, den sedermera heliga Odilia ledde. När jag läste hennes levnadsteckning fäste jag mig i synnerhet vid en formulering: ”Hon lärde sig barmhärtighetens språk.” Det här språket var inte bara verbalt utan tog sig konkreta uttryck. Som nunna och abbedissa tog hon hand om sjuka, behövande och fattiga, men också olyckliga, vilsna och bedrövade människor. Varje skärtorsdag tvättade hon de nödställdas fötter, passade upp på dem och iklädde dem nya kläder. Biografen skriver: ”Hennes hjärta var en hamn för alla som lidit skeppsbrott.” Ett återkommande ord i levnadsteckningen är ”glädje”. Eugenia tjänade Gud och människorna med glädje.
Vad är S:ta Eugenia? En församling i Stockholm (med 10 700 medlemmar) som är kallad att ta efter den heliga Eugenia. Hon är vårt rättesnöre. Här ska vi kunna lära oss ”barmhärtighetens språk”. Här ska det finnas en hamn för alla som på olika sätt har lidit skeppsbrott. Och vi får glädja oss åt att finnas till för och tjäna Gud och denna stad med dess invånare genom karitativa insatser, vittnesbörd, gemenskap och liturgi.
S:ta Eugenia är också en byggnad. Sedan drygt 40 år tillbaka mitt i hjärtat av Stockholm. Mitt i Kungsträdgården, i en miljö präglad av affärs- och nöjesliv, är kyrkan en alldeles speciell plats som inte har några kommersiella syften: en plats där människor kan försörjas med andligt syre, och komma i kontakt med Gud som har visat sig i Jesus Kristus. Biskop Anders har gett oss uppdraget att verka utöver församlingens gränser och vara ett hem för människor med olika bakgrund: troende och sökare, unga och gamla, ensamstående och familjer.
Det här hemmet har vi drottning Josefina att tacka för. Det var hon som 1837 lade grunden till den gamla kyrkan (på Norra Smedjegatan). För att kunna vara ett hem behövs en struktur. Det visste både den heliga Eugenia och drottning Josefina. Det här hemmet behöver nu en omfattande upprustning. Renoveringsbehovet är mycket stort efter att huset bebotts i 40 år.
– Alla tak måste läggas om (1700 m2).
– Stammar, vatten- och elledningar måste bytas ut.
– Ventilationen behöver en omfattande förbättring, dvs. förstärkning, vilket innebär att taket på gatuhuset måste höjas.
– Ungdomsrummet måste nyskapas för att anpassas till skyddsbestämmelserna.
– Prästbostäderna och personalens lokaler behöver renoveras.
Allt detta är inte några lyxrenoveringar utan nödvändiga eller till och med föreskrivna. Vi har inget val.
Prislappen på det hela är svindlande. Så sent som förra veckan fick vi en realistisk kalkyl. Allt som allt kommer renoveringen att kosta 123 miljoner kronor.
En renovering är inte riktigt lätt att sälja in. När allting är klart har pengarna försvunnit i väggar och tak. Det enda som märks är t.ex. bättre luft i lokalerna eller mindre rädsla för fuktskador när det ösregnar.
Vi har ett stort arv att förvalta, både den heliga Eugenias och drottning Josefinas. För att kunna vara trogna vårt uppdrag behöver vi ett fungerande hus. Därför ber jag er alla att bidra. Det spelar ingen roll hur stort beloppet ni ger är. Varje krona räknas. Alla får ge efter förmåga. Och vi är inte ensamma. Kyrkliga institutioner och donatorer i Tyskland stöttar oss ekonomiskt, likaså vårt stift. Församlingen har också en solid ekonomi och kan bidra med en ansenlig summa. Men allt detta räcker ändå inte för att täcka kostnaderna. Vi här på plats måste ta ett rejält krafttag för att axla renoveringen.
Ett sådant här projekt görs vart 40:e år. Nu är det upp till oss att bygga S:ta Eugenia 4.0. Vi har de senaste fyra årtiondena levt av det våra mödrar och fäder i tron har byggt upp, vår älskade kyrka. Låt oss bygga vidare och trygga denna plats för Gud inför de närmaste 40 åren. S:ta Eugenia, det andliga centrumet mitt i innerstan, ska också i framtiden vara en plats där man ”lär sig barmhärtighetens språk”.
Kh Dominik Terstriep S.J.
