Pater MIKAEL SCHINK S.J.
Predikan för Epifania
2021-01-06, S:ta Eugenia katolska församling
+ Kära bröder och systrar i Kristus,
Vi hör idag om de tre vise männen som kommer österifrån för att hylla den nyfödde frälsaren, Jesus Kristus. Hur visste de att världens frälsare hade fötts? När de kom fram till Jerusalem sade de: ”Vi har sett hans stjärna gå upp” (Matt 2:2). När de tre kungarna såg Betlehems stjärna blev de upplysta av Gud och visste att världens frälsare hade fötts. Därför lämnade de sitt land och begav sig först till Jerusalem och sedan till Betlehem, där de fann det heliga barnet, hyllade honom och gav honom guld, rökelse och myrra.
På ett liknande sätt som Gud ledde de tre vise männen till Jesus genom Betlehems stjärna, så låter han också stjärnor framträda för oss idag för att leda oss till frälsningen i Jesus Kristus. Och på samma sätt som de tre vise männen lämnade sitt land och följde stjärnan, så måste också vi bryta upp från våra gamla liv och följa stjärnan för att nå fram till frälsningen i Kristus.
*
Betlehems stjärna är en bild för det övernaturliga ljus som Gud låter strömma in i vårt inre så att vi kan urskilja Guds vilja. Ett exempel på en sådan upplysning är den helige Augustinus som en dag vilade sig under ett träd. Medan han satt där började han tänka på de många synder han begått under sitt liv och fylldes av djup ånger och sorg. Han hörde då en röst som sade till honom: ”Tolle et lege!”, ”Tag och läs!”. Han skyndade tillbaka till sitt hus, slog upp Bibeln och läste följande stycke ur Romarbrevet:
Natten går mot sitt slut och dagen är nära. Låt oss då lägga av oss mörkrets gärningar och ta på oss ljusets rustning. Låt oss leva värdigt, som det hör dagen till, inte med festande och drickande, inte med otukt och orgier, inte med strider och avund. Nej, ikläd er herren Jesus Kristus, och ha inte så mycket omsorg om det jordiska att begären väcks (Rom 13:12–14).
I sina Bekännelser skriver Augustinus: ”Jag hade knappt läst dessa ord då en ljusstråle plötsligt strömmade in i mitt hjärta, skingrade mörkret och gav mig frid”. På ett liknande sätt upplyser Gud även oss och låter ”Betlehems stjärna” gå upp i vårt inre.
*
Men Gud upplyser inte bara vårt inre, utan han skickar även yttre stjärnor, det vill säga konkreta hjälpmedel som ska leda oss till honom. Ett exempel är framgång och rikedom. Genom sådana gåvor kallar Gud oss att lova och tacka honom för allt det han skänker oss. Men ofta besvarar vi inte Guds godhet med tacksamhet och lovsång, utan istället tror vi att våra framgångar beror enbart på oss själva och fylls av högfärd och stolthet. Därför kan framgång och rikedom leda till ett världsligt liv så att vi istället avlägsnar oss från Gud.
Därför använder sig Gud inte sällan av motgångar och lidanden för att få oss att återvända till honom. För att se detta behöver vi bara fråga oss vilka det var som vände sig till Jesus och följde honom. Det var ofta sjuka och fattiga människor. På så sätt ledde Gud dem till honom genom deras lidanden och motgångar. En anledningen till detta är säkerligen att vi i tider av motgångar inser att vi inte klarar oss själva; vi kan inte längre upprätthålla vår stolthet och självgodhet, utan vi blir ödmjuka och kan vända oss till Gud. Den helige Bonaventura säger att ”många återvänder inte till Gud om de så att säga inte blir tvingade till det genom motgångar.”
Men det finns också många andra yttre ”stjärnor” som Gud använder sig av för att leda oss till honom: våra medkristna, andliga böcker och föredrag samt mycket annat. Till exempel omvände sig den helige Ignatius av Loyola på sjukbädden genom att läsa om Jesu och helgonens liv.
Vi ska inte heller glömma sakramenten, framför allt bikten och kommunionen. I bikten får vi förlåtelse för våra synder, blir fyllda med Guds nåd och kan börja om igen i det andliga livet om vi begått en dödssynd. Men även om man inte har begått några dödssynder är det bra att bikta sig regelbundet för att växa i det andliga livet. Och kommunionen är ju inte bara ett medel för att närma oss Kristus, utan eukaristin innehåller ju Herren själv. När vi tar emot kommunionen tar vi emot Jesus Kristus själv. Det är därför man måste förbereda sig för att ta emot eukaristin och först gå till bikt om man begått någon dödssynd.
*
Liksom de tre vise männen så är även vi kallade att följa Betlehems stjärna eller de stjärnor som Gud sänder oss. De tre kungarna lämnade sitt land och begav sig västerut för att hylla Jesusbarnet. De dröjde inte utan skyndade sig. Om de hade väntat kanske den heliga familjen redan skulle ha hunnit lämna Betlehem när de anlände.
På ett liknande sätt är vi kallade att följa Herren när han kallar på oss utan att dröja. När en man som ville följa Jesus sade till honom: ”Herre, låt mig först gå och begrava min far”, svarade Jesus: ”Låt de döda begrava sina döda”. Till en annan som först ville ta farväl av dem där hemma sade Jesus: ”Den som ser sig om när han har satt sin hand till plogen, han passar inte för Guds rike” (Luk 9:59–62). Herren vill att vi följer honom omedelbart när han kallar oss. Vi måste därför vara vaksamma och vänta på Herren, så att vi känner igen honom när han kommer och villigt följer honom.
*
Låt oss så tacka Herren inte bara för han kommit in i denna värld och blivit en av oss, utan också för att han på olika sätt leder oss till honom: genom att upplysa oss i vårt inre, men också genom yttre hjälpmedel som för oss till honom. Liksom han lät de tre vise männen ledas till Jesusbarnet av Betlehems stjärna så finns det även stjärnor i våra liv som vi måste följa för att också vi ska kunna falla ner inför Jesus Kristus och hylla honom. + Amen.
