25 sö (C)
Bromma 25 09 21
Luk 16:1-13
Evangeliets liknelse talar om en förvaltare som blev en slug bedragare, som skadade sin chef genom sina listiga knep. Sådana dåliga människor finns nog överallt på jorden. Men vi katoliker ser inte upp till dem som lurar folk, utan vi uppskattar Guds vänner, som vi kallar för helgon. Det finns bland dem både män och kvinnor, barn och gamla, fattiga och mäktiga, lärda och enfaldiga – som överallt bland människor.
Vi som samlats här känner till tre kvinnor som gjorde mycket gott för den heliga kyrkan i Sverige och i Europa. Deras namn är Josefina, Ragnhild och Eugenia.
Vårt kapell befinner sig i ett hem för äldre och sjuka. Det stiftades av drottning Josefina, och därför heter det Josephinahemmet. Hon var gift med den svenska kronprinsen och senare kungen Oskar I. Hon var älskad av hela folket för att hon var så god mot alla. Hon levde nästan under hela 1800-talet, alltså för hundra år sedan.
Sedan har vårt kapell en kristen förebild som levde för nästan tusen år sedan: Sankta Ragnhild, vårt skyddshelgon. Hon var också en drottning, gift med kung Inge. Hon levde i Södertälje och utstrålade givmildhet och generositet, föredömlig för Sveriges kristna. Vi kan vara tacksamma för att ha henne som en vacker och helig följeslagare till Jesus Kristus, hennes vän och föredöme.
Idag är det en speciell högtid för den stora församlingen där vi utgör ett eget distrikt. Vi firar nämligen den heliga Eugenia. Hennes namn går inte så lätt att uttala: (”Eugenia” på franska, spanska, engelska, tyska – och svenska). Som ni vill! Är så olika uttalanden inte typiska för vår gemenskap? Så många språk, så många kulturer, så mänga sätt att tänka och känna! Vår mångfasetterade församling bildar en enda gemenskap: vi är liksom levande stenar uppbyggda till Guds tempel. Stenarnas mångfald utgör templets skönhet.
Vad är då vår kallelse och vårt uppdrag som församling? Vi får ett svar när vi ser på den heliga Eugenia. Verkligen? Hon var ju bara en nunna från 700-talet? En ledare, en abbedissa i ett avlägset kloster nära Strasbourg? Vad kan hon säga till oss i det sekulariserade Stockholm år 2025? Svaret är: Mycket!
För S:ta Eugenia levde i en brytningstid, när antikens Romarrike och dess stora civilisation krossades under barbarernas anstormning. Islam hade erövrat nästan hela den iberiska halvön (Spanien och Portugal) och hotade sedan att erövra hela Europa. De kristna bråkade med varandra – å ena sidan västkyrkan med påven och å andra sidan östkyrkan med kejsaren av Bysans. De antika värdena hade förlorat sin betydelse. En ny förvirrande tidsperiod, den så kallade medeltidens kultur, började just prägla Central-europa. 700-talet var verkligen en brytningstid. En svår och osäker tid. Ungefär som i världen av i dag.
I denna situation fanns ett kloster på Odilienberg, lett av en stark och from personlighet, den heliga abbedissan Eugenia. Klostret bildade en kulturell och andlig oas, en orienteringspunkt för omgivningen. Gudstjänster, böner och sånger präglades nunnorna gemenskap, de kopierade klassiska böcker, utbildade ungdomar, utvecklade handarbete och lantbruk; gäster togs emot och mötte bön och stillhet. Klostret var en motpol mot omgivningens krig, otrygghet och religiös nöd. Och det var den heliga Eugenia som med vishet och stark ledning formade andan i detta kloster Odilienberg, som ligger i Elsass, nära Strasbourg.
När den första katolska kyrkan efter reformationen i Sverige skulle byggas år 1837, behövde man ett skyddshelgon för kyrkan. Dåförtiden gav man kungars eller drottningars namn för de nya kyrkorna, som t.ex. Gustav Vasa kyrka, Hedvig Eleonora kyrka osv. Det passade inte för en katolsk kyrka. Drottningen Désirée och kronprinsessan Josefina planerade. De hade bland alla sina många förnamn också ett namn som då var på mode, nämligen ”Eugenie”, den välborna, den adliga kvinnan. Namnet valdes och så kallades den nya kyrkan på latin för ”Sankta Eugenia” – och först senare upptäckte man att det fanns en helig kvinna med detta namn.
Nu är vi tacksamma och lite stolta över att vår katolska församling, den största i Sverige, har ett sådant helgon. Vi kan se upp till denna förebild, be om hennes förbön och försöka följa hennes godhet, barmhärtighet och kristna utstrålning.
